Värmen
Det var där. Det var där nere vid båthamnen vi träffades för så många år sedan. Hur många år sedan var det egentligen? När jag tänker på det så var det i somras. Men jag kan missta mig. I vilket fall som helst, det var där vi sågs igen.
Hon mötte mig med ett leende och jag besvarade det. Hon såg mig i ögonen som bara hon kunde, hon visste hur man letade sig in i kroppen. Min kropp. Detta var dagen vi hade bestämt oss för. Vi gick vidare ut på bryggan. Stegade ombord på båten. Allt var klart, allt var lastat. Det var egentligen bara ut mot havet som gällde. Men samtidigt var det något som jag missat. Vart var hela besättningen? Det var i och för sig inget som vi oroade oss för. Vi hade varandra. Sen var det mest dimma för mig. Det jag senare minns var att vi var ute till sjöss och båten, ja den seglade utåt. Vi stod tillsammans på däck och andades frisk lukt. Det blåste inte. Vi höll hårt om varandra.
Vi närmade oss ön. Vi stannade och lättade ankar. Vi tog årorna och stoppade ner dem i jollen. Vi rodde in mot land, väskorna var fullpackade med mat, dryck och allt annat som ansågs nödvändigt ute i skärgården. Hon tittade tillbaka mot båten som var på väg därifrån. Hon tittade på mig. Jag log och gav henne ett självklart leende. Hon log. Att båten försvann bort mot horisonten oroade inte mig. Det oroade inte henne.
Vi gjorde upp eld. Det började skymma och vi satte upp tältet på en liten grässlätt ovanför berget. Det var så vackert att blicka ut mot havet och de små öarna som låg som en matta framför oss. Värmen låg fortfarande i luften. Vi plockade fram en madrass. Framför elden la vi oss och pratade om allt mellan himmel och jord.
Hon slumrade till och snarkade. Jag tittade henne i ögonen och fnittrade. Hon tittade upp och bad om ursäkt. Jag skrattade och sa att hon var gullig. Vi tittade mot solnedgången, något mer vackert får man leta efter. Elden sprakade när jag stoppade in en kvist. Elden var vacker. Hon var vacker. Livet var vackert. Jag trivdes och genom att tyda hennes ansiktsuttryck visste jag att hon trivdes.
Det började blåsa. Jag stack in fler kvistar i elden. Det flammade upp. Värme. Vi tryckte oss närmare varandra. Vi drog oss under filten. Hon höll hårt om hela min rygg. Det värmer.
Vi vaknar upp i samma position som vi somnade i. Hennes ben runt mina och mina runt hennes, mina armar runt hennes nakna kropp och hennes runt min.
Morgonsolen värmde våra kinder där vi satt på berget.